Anorexia Nervosa
Jag idag

HOME

Vad är anorexi?
Orsaker
Symtom
Insjuknande och anorektikern
"Behandling"
Min egen historia (den korta versionen)
Analys av arbetet
Jag idag

Ja, hur mår jag idag?? Den frågan är ganska svår att svara på, men jag ska göra mitt bästa..
 
Jag har förlorat många vänner på vägen hit. Många har bara slutat höra av sig och bryr sig inte länge. Mest av allt undrar jag om jag gjort dem något ont, men det är ingen idé att grubbla över det. Jag mår bara dåligt av det, det är bättre att vara glad över de jag har kvar.
 
ÄLSKAR ER!
 
Om ni funderar hur jag mår angående maten så är det upp och ner. Jag har varje dag funderingar på om jag ska kämpa för att blir helt frisk eller om jag ska fortsätta. Jag tycker att jag mår bra när jag ätit lite, men samtidigt vet jag att jag inte gör det. Det är komplicerat och svårt att förklara.
 
Mina tankar och känslor motarbetar varann. Trots att jag mår mycket bättre än på väldigt väldigt länge, så känner jag för att fortsätta. Jag känner fortfarande att jag inte mår bra. Kan inte hjälpa det! Hur mycket jag än vill må bra, så finns det alltid luckor som öppnas.. Har en förmåga att se allt från den mörka sidan när det gäller mig.
 
Ibland mår jag dock bra! Ibland känner jag att det inte spelar någon roll om hela världen motarbetar mig. Iblnad känner jag att det inte spelar någon roll om det snackas om mig. Det är snarare smickrande. Ett citat från Marianne från Sjukhuset:
"Det är bättre om folk snackar om en, då vet man att nån bryr sig. Annars skulle ingen veta vem man var, man skulle vara helt osynlig."
 
Ofta kan jag faktiskt gå rak i ryggen och vara stolt över mig själv. Då mår jag väldigt bra! Då känner jag mig bäst!
 
Men just nu känner jag att jag hade behövt någon här som kramat mig. Hade behövt gråta, men tårarna har nog tagit slut...
 
 
 
december 2003
jag mår toppen! Har en massa arbetskamrater som jag tycker om och trivs med. Har en egen lägenhet och bor nu mera i Umeå. Jag har underbara kollegor som bryr sig om mig (vet inte varför) och det känns lite konstigt. Ingen skulle något få veta om mig. Jag har försökt dölja allt så gott det går, men ändå så upptäcker folk det.
 
Känns jättejobbigt att prata om allt med nytt folk. Men de verkar förstå ändå.. Jag vill verkligen må bra, det vill jag!! Men jag vet inte hur jag ska bära mig åt... Det gick ju så bra där ett tag, men nu har det blitt katastrof igen.
 
jag vet inte varför, kan inte koppla ihop något.. *försöker* Jag stänger av en del av mig själv? Det är nog så.. Jag vill inte vara den jag är egentligen och jag vet att man mår dåligt av att förtränga saker.. Och hur mycket jag än blir påmind om "det" varje dag så vägrar jag erkänna. kan inte.
det är nog så..
 
just nu är det som sagt inte bra.. faller.. det som jag var rädd för! Vill inte ta emot mer hjälp av folk.. men jag kanske måste låta mig göra det?? Vill inte vara i vägen för någon. Det tar på krafterna.. men samtidigt är det skönt att ha någon som lyssnar osv.. ÅH! det är så svårt! *frustrerad*
 
snart *drömmer* lever jag mitt liv igen.. snart! jag SKA göra det, men när?!
Tack alla ni som visar att ni bryr er om mig! Det betyder mycket för mig, men jag vet inte vad jag ska göra av med allt..